Kan man mogna och bli morgonpigg?!?!

Jag har aldrig varit någon morgonmänniska! Inte ens när det väntar något spännande under dagen. Finns inget bättre än att snoza och känna värmen under täcket i kontrast med kylan utanför.

Nu är det andra bullar.. 

För första gången på 8 år har jag börjar tågpendla igen. Har alltid förundrats och beundrat de som står i lugn och ro på stationen och väntar på morgontåget med en kaffe i handen medan man själv kommer inrusande som självaste Ato Boldon;) 

Har upptäckt att jag själv är en sån person nu.. Tar t.o.m tåget som går 15 min innan det tänkta tåget!

Är det ivern över att komma till jobbet? Äsch sånt lägger sig säkert efter ett tag. Men denna gången tror jag inte det gör det! Har aldrig förr arbetat på ett företag där man har samma driv, engagemang och arbetsvilja efter 25 år som man har efter 2,5 månad! 

Så nu sitter jag 07:30 på en arbetsplats där de visar att de vill satsa på sina anställda och de anställda satsar på sitt jobb!